Elpriserna i Sverige (SE3): Sommar vs Vinter
Introduktion
Sveriges elmarknad är uppdelad i fyra olika elområden, benämnda SE1 till SE4 från norr till söder. Denna uppdelning infördes 2011 för att bättre spegla de faktiska förutsättningarna för elproduktion och överföring i olika delar av landet. Elområde SE3, som omfattar Mellansverige inklusive Stockholm, Västerås och Örebro, är särskilt intressant att studera eftersom det representerar en stor del av landets befolkning och industri. I denna region möts den nordliga elproduktionen, som domineras av vattenkraft, med den sydliga konsumtionen, vilket skapar en dynamisk prisbild som varierar kraftigt över året.
Elpriset som svenska hushåll betalar består av flera komponenter, vilket många konsumenter inte alltid är medvetna om. Den del som varierar mest och som ofta diskuteras i media är spotpriset – det pris som sätts på elbörsen Nord Pool och som reflekterar den aktuella balansen mellan tillgång och efterfrågan. Men utöver spotpriset betalar konsumenter även elnätsavgifter för transporten av el, energiskatt, moms och ibland fasta avgifter till elhandelsbolagen. Dessa komponenter utgör tillsammans det totala elpris som syns på fakturan, och deras relativa betydelse varierar beroende på säsong.
Säsongsvariationerna i elpriset är påtagliga i Sverige, och särskilt i elområde SE3. Under sommarmånaderna, när temperaturen är högre och dagarna längre, sjunker efterfrågan på el för uppvärmning samtidigt som produktionen från förnybara källor som sol- och vindkraft ofta ökar. Detta leder till lägre spotpriser på elbörsen. I kontrast står vintermånaderna, när kylan driver upp efterfrågan på el för uppvärmning och belysning, samtidigt som solproduktionen minskar markant. Resultatet blir ofta betydligt högre spotpriser under vintern, vilket i sin tur påverkar konsumenternas totala elkostnad.
Syftet med denna analys är att ge en djupgående förståelse av hur elpriserna i elområde SE3 varierar mellan sommar och vinter. Vi undersöker de faktorer som driver dessa prisskillnader, hur de påverkar olika typer av hushåll, och vad konsumenter kan göra för att optimera sina elavtal och sin förbrukning utifrån dessa säsongsvariationer. Genom att förstå dynamiken bakom elpriserna kan hushåll bättre planera sin ekonomi och potentiellt minska sina energikostnader över året.
De senaste årens volatila elmarknad, med extrema pristoppar under energikrisen 2022/2023 och rekordlåga priser sommaren 2024, har aktualiserat frågan om elprisets utveckling och påverkan på hushållens ekonomi. Denna analys ger dig som konsument i elområde SE3 en tydlig bild av vad du kan förvänta dig kostnadsmässigt under olika delar av året, baserat på aktuell statistik och trender på elmarknaden. Med denna kunskap blir du bättre rustad att fatta informerade beslut om ditt elavtal och din energianvändning.
Sommarens elpriser i SE3 (maj-september)
Sommarmånaderna i Sverige representerar en period av markant lägre elpriser för hushåll i elområde SE3. Denna säsongsmässiga nedgång i elpriset är ett återkommande fenomen som har blivit särskilt tydligt under de senaste åren. Under sommaren 2024 sjönk spotpriset på el i SE3 till rekordlåga nivåer, med ett genomsnitt under 0,20 kr/kWh för perioden juni till augusti. Särskilt anmärkningsvärt var augusti månad, då spotpriset nådde ett genomsnitt på endast cirka 0,085 kr/kWh – en nivå som är exceptionellt låg i ett historiskt perspektiv.
Flera faktorer samverkar för att skapa dessa låga sommarpriser på elmarknaden. Den främsta orsaken är den minskade efterfrågan på el för uppvärmning när temperaturen stiger. Svenska hem, som under vintern kräver betydande energi för att hålla värmen, behöver avsevärt mindre el under sommarmånaderna. Samtidigt ökar produktionen av förnybar energi markant. De långa, ljusa sommardagarna ger optimal produktion från solcellsanläggningar, och även vindkraftsproduktionen är ofta gynnsam under denna period. Denna kombination av minskad efterfrågan och ökad tillgång på förnybar el skapar ett överskott på marknaden som pressar ned spotpriserna.
Vattenkraften, som utgör ryggraden i Sveriges elproduktion, bidrar också till de lägre sommarpriserna. Under våren och försommaren fylls vattenmagasinen på genom snösmältning, vilket ger goda förutsättningar för stabil elproduktion under sommaren. Detta, i kombination med att industrins elförbrukning ofta minskar under semesterperioden i juli, skapar ytterligare nedåttryck på elpriserna. Den nordiska elmarknaden är dessutom sammankopplad med den europeiska, och under sommaren kan Sverige ofta exportera överskottsel till kontinenten, vilket dock begränsas av överföringskapaciteten mellan länderna.
Sommarpriser i siffror
- Spotpris i SE3: I genomsnitt under 0,20 kr/kWh (sommaren 2024)
- Rekordlågt i augusti 2024: ~0,085 kr/kWh i snitt
- Totalt elpris för hushåll: 1,5-2,0 kr/kWh (inklusive alla kostnader)
- För villakunder med hög förbrukning: 1,7-1,9 kr/kWh
Trots de rekordlåga spotpriserna på elbörsen under sommaren är det viktigt att notera att hushållens totala elkostnad inte sjunker i samma proportion. För konsumenter i elområde SE3 ligger den totala kostnaden per kilowattimme vanligtvis mellan 1,5 och 2,0 kronor även under sommarmånaderna. Detta beror på att spotpriset endast utgör en del av den totala elkostnaden. Fasta avgifter, elnätsavgifter och framför allt energiskatten utgör en betydande andel av det pris konsumenterna betalar, oavsett hur lågt spotpriset är.
Energiskatten på el, som 2024 uppgår till 42,8 öre per kilowattimme (53,5 öre inklusive moms), tas ut oavsett marknadspris och utgör en “golvnivå” för elpriset. När spotpriset sjunker till mycket låga nivåer, som under sommaren 2024, kan dessa fasta kostnader faktiskt dominera den totala elkostnaden. För en genomsnittlig villakund i SE3 med relativt hög förbrukning (över 15 000 kWh per år) låg det totala genomsnittspriset under sommarmånaderna omkring 1,7–1,9 kr/kWh. Enligt statistik från SCB var den genomsnittliga elkostnaden för villaägare cirka 1,93 kr/kWh under perioden juli till december 2023, vilket inkluderar elpris, nätavgift, skatter och moms.
Det är värt att notera att hushåll med lägre förbrukning, exempelvis lägenheter, ofta har ett något högre pris per kilowattimme. Detta beror på att de fasta avgifterna fördelas på färre förbrukade kilowattimmar, vilket ger en högre genomsnittskostnad. Denna effekt blir särskilt påtaglig under sommaren när den rörliga delen av elpriset är låg. En lägenhetskund kan därför uppleva att skillnaden mellan sommar- och vinterpriser är mindre dramatisk än vad en villakund gör.
Elavtalets utformning spelar också en avgörande roll för hur mycket hushållen faktiskt påverkas av de låga spotpriserna under sommaren. Kunder med rörligt elpris, särskilt de med timavräknade avtal, kan dra full nytta av de låga sommarpriserna. De som istället har bundna avtal märker inte av de säsongsmässiga variationerna på samma sätt, eftersom deras pris är fastställt för en längre period. Under perioder med extremt låga spotpriser, som sommaren 2024, kan därför kunder med rörliga avtal ha en betydande fördel jämfört med de som bundit sitt elpris.
Sammanfattningsvis erbjuder sommarmånaderna i elområde SE3 betydligt lägre elpriser jämfört med vintermånaderna, främst på grund av minskad efterfrågan och ökad produktion av förnybar energi. Även om spotpriset kan sjunka till rekordlåga nivåer, som under sommaren 2024, begränsas besparingarna för konsumenterna av de fasta kostnaderna och skatterna som utgör en betydande del av det totala elpriset. För medvetna konsumenter kan sommaren ändå vara en period då elkostnaderna är mer förutsägbara och generellt lägre, vilket ger andrum i hushållsekonomin jämfört med de ofta mer volatila och högre priserna under vinterhalvåret.
Vinterns elpriser i SE3 (oktober-april)
Vintermånaderna i Sverige, som sträcker sig från oktober till april, innebär en markant förändring i elprisdynamiken för hushåll i elområde SE3. I stark kontrast till sommarens låga priser stiger elpriserna avsevärt under denna period, vilket skapar en betydande ekonomisk påfrestning för många hushåll. Under vintern 2023/2024 låg medelspotpriset i SE3 omkring 0,70 kr/kWh, vilket är mer än tre gånger högre än sommarpriset på cirka 0,19 kr/kWh. Denna säsongsmässiga prisskillnad är ett återkommande mönster på den svenska elmarknaden, men intensiteten kan variera från år till år beroende på flera faktorer.
Den främsta drivkraften bakom de högre vinterpriserna är den ökade efterfrågan på el för uppvärmning när temperaturen sjunker. Svenska hem, särskilt i mellersta och södra Sverige, förlitar sig i hög grad på el för uppvärmning, antingen direkt genom element eller indirekt via värmepumpar. När kylan slår till ökar elförbrukningen dramatiskt, vilket skapar ett ökat tryck på elmarknaden. Samtidigt minskar produktionen från solenergi markant under de korta, mörka vinterdagarna, vilket ytterligare begränsar tillgången på billig förnybar el.
Vinterpriser i siffror
- Medelspotpris i SE3: omkring 0,70 kr/kWh (vintern 2023/2024)
- Energikrisen vintern 2022/2023: spotpris ca 1,50 kr/kWh i snitt
- Pristoppar: upp till 8 kr/kWh under kalla dagar
- Totalpris för hushåll: 2,0-2,5 kr/kWh
- Villa i SE3 vintertid: 2,0-2,3 kr/kWh
- Mindre lägenhet: 2,5-3 kr/kWh på grund av fasta avgifter
Vintern 2022/2023 var särskilt anmärkningsvärd i detta avseende, då den sammanföll med den europeiska energikrisen som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina och efterföljande begränsningar i gasförsörjningen. Under denna period steg spotpriset i SE3 till extrema nivåer, med ett genomsnitt på cirka 1,50 kr/kWh – nästan åtta gånger högre än normala sommarpriser. Denna kris illustrerade tydligt sårbarheten i det europeiska energisystemet och dess påverkan på svenska elpriser, trots att Sverige har en relativt låg andel fossilbaserad elproduktion.
Ett annat kännetecken för vinterperioden är förekomsten av tillfälliga pristoppar, som kan vara extremt höga. Under särskilt kalla dagar, när efterfrågan på el är som störst, kan timmpriser stiga till nivåer som är närmast ofattbara för genomsnittskonsumenten. Exempelvis noterades timpriser kring 8 kr/kWh i SE3 under kalla dagar i december både 2022 och 2024. Dessa pristoppar inträffar oftast under morgon- och kvällstimmarna när hushållens elförbrukning är som högst, och de kan ha en betydande inverkan på månadskostnaden för hushåll med timavräknade elavtal.
Överföringskapaciteten mellan olika elområden spelar också en viktig roll för vinterpriserna. Under perioder med hög efterfrågan kan begränsningar i överföringskapaciteten från norra Sverige (där huvuddelen av vattenkraften finns) till mellersta och södra Sverige leda till regionala prisskillnader. Detta är en av anledningarna till att elområde SE3 generellt har högre priser än de nordliga områdena SE1 och SE2 under vintern. När överföringskapaciteten är fullt utnyttjad måste dyrare produktionskällor aktiveras i södra Sverige för att möta efterfrågan, vilket driver upp priserna.
För hushållen i SE3 innebär vinterperioden att totalpriset per kilowattimme ofta ligger runt 2–2,5 kr. Enligt statistik från SCB betalade hushållskunder med hög förbrukning i genomsnitt cirka 2,06 kr/kWh under perioden januari–juni 2024, inklusive elpris, nätavgift, skatt och moms. Detta är cirka 13 öre högre än under sommaren/hösten innan, vilket illustrerar den säsongsmässiga skillnaden. För en genomsnittlig villa i SE3 kan totalpriset vintertid ofta vara omkring 2,0–2,3 kr/kWh, medan en mindre lägenhet kan ha en effektiv kostnad uppåt 2,5–3 kr/kWh på grund av hur de fasta avgifterna slår på en lägre totalförbrukning.
Vädrets inverkan på vinterpriserna kan inte överskattas. En ovanligt mild vinter kan resultera i betydligt lägre priser än en sträng köldperiod. Likaså påverkar nederbördsmängden, som avgör vattenkraftens produktionskapacitet, prisnivåerna under vintern. Torra år med låga vattenmagasin leder generellt till högre elpriser, medan år med god tillgång på vatten i magasinen kan dämpa prisökningarna även under kalla perioder.
Elavtalets utformning blir särskilt viktigt under vintern. Kunder med rörligt elpris är direkt exponerade mot marknadens prissvängningar, vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Under vintrar med extrema pristoppar, som 2022/2023, kan ett rörligt avtal leda till mycket höga kostnader. Å andra sidan ger det möjlighet att dra nytta av perioder med lägre priser, exempelvis under milda vinterdagar. Kunder med bundna avtal har en mer förutsägbar kostnad, men går miste om eventuella prisfall. Under perioder med hög volatilitet, som är typiskt för vintern, kan ett bundet avtal erbjuda trygghet och skydd mot oväntade prisökningar.
Sammanfattningsvis innebär vinterperioden i elområde SE3 betydligt högre och mer volatila elpriser jämfört med sommaren. Den ökade efterfrågan på el för uppvärmning, kombinerat med minskad produktion från solenergi och ibland begränsad överföringskapacitet från norr, skapar ett uppåttryck på priserna. För hushållen resulterar detta i högre elkostnader, särskilt under kalla perioder när förbrukningen samtidigt ökar. Denna kombination av högre pris och ökad förbrukning gör att elräkningen under vintermånaderna kan bli en betydande utgiftspost i hushållsbudgeten, vilket understryker vikten av energieffektivisering och medvetna val av elavtal.
Jämförelse mellan sommar- och vinterpriser
När vi jämför elpriserna mellan sommar- och vinterperioden i elområde SE3 framträder tydliga och konsekventa mönster som är viktiga för konsumenter att förstå. Den mest uppenbara skillnaden ligger i spotprisets nivå, där vinterpriserna konsekvent är flera gånger högre än sommarpriserna. Under sommaren 2024 låg spotpriset i genomsnitt under 0,20 kr/kWh, med rekordlåga 0,085 kr/kWh i augusti. I stark kontrast stod vintern 2023/2024 med ett medelspotpris omkring 0,70 kr/kWh – mer än tre gånger högre. Under den extrema energikrisen vintern 2022/2023 var skillnaden ännu mer dramatisk, med spotpriser runt 1,50 kr/kWh.
Denna säsongsmässiga prisskillnad drivs främst av den fundamentala obalansen mellan tillgång och efterfrågan. Sommarmånaderna kännetecknas av låg efterfrågan på uppvärmning samtidigt som produktionen från förnybara källor som sol- och vindkraft ofta är hög. Vintern innebär motsatsen: hög efterfrågan på uppvärmning samtidigt som solproduktionen minskar markant. Denna dynamik skapar en naturlig cykel av lägre priser under sommaren och högre under vintern, ett mönster som är konsekvent över åren även om den exakta prisnivån varierar.
Påverkbara komponenter i elpriset
Om vi plockar bort nätavgiften och endast tittar på de delar av elpriset som går att påverka (elpris, överföringskostnader, skatter och moms), får vi följande:
Sommar (maj–september)
- Spotpris på elbörsen: 0,10–0,30 kr/kWh
- Energiskatt: 0,428 kr/kWh (0,535 kr/kWh med moms)
- Moms på elpriset: 25 %
- Total kostnad exklusive nätavgift: ~0,70–1,10 kr/kWh
- Om du har solceller och egen produktion kan denna kostnad i princip bli noll.
Vinter (oktober–april)
- Spotpris på elbörsen: 0,50–1,50 kr/kWh, kan toppa 5–10 kr/kWh vissa timmar
- Energiskatt: 0,428 kr/kWh (0,535 kr/kWh med moms)
- Moms på elpriset: 25 %
- Total kostnad exklusive nätavgift: ~1,20–2,80 kr/kWh
- Vid extremt höga elpriser kan det bli ännu dyrare.
En annan viktig skillnad mellan säsongerna är prisvolatiliteten. Sommarpriserna är generellt mer stabila och förutsägbara, med mindre variationer mellan olika dagar och timmar. Vinterpriserna kan däremot fluktuera kraftigt, med dramatiska pristoppar under kalla dagar eller perioder med begränsad produktion. Denna ökade volatilitet under vintern gör det svårare för hushåll att förutse sina kostnader och ställer högre krav på aktiv energihantering för att undvika de dyraste timmarna.
Prisstrukturen skiljer sig också åt mellan säsongerna. Under sommaren, när spotpriset är lågt, utgör de fasta kostnaderna (skatter, avgifter och nätavgifter) en dominerande del av konsumentens totala elpris – ibland upp till 70-80% av totalkostnaden. Under vintern, när spotpriset är högt, blir den rörliga delen av priset mer betydande och kan utgöra mer än hälften av den totala kostnaden. Detta innebär att konsumenternas möjlighet att påverka sin totala elkostnad genom att välja rätt elavtal eller anpassa sin förbrukning är större under vintern än under sommaren.
För hushåll med solceller öppnar sig ytterligare en dimension i jämförelsen mellan säsongerna. Under sommarmånaderna, när solproduktionen är som högst, kan hushåll med egen elproduktion i princip minska sin elpriskostnad till nära noll. Genom att producera egen el undviker man både spotpriset och energiskatten på den egenproducerade elen. Nätavgiften måste dock fortfarande betalas för den el som tas från nätet, men den totala kostnaden kan reduceras avsevärt. Under vintern, när solproduktionen är minimal, måste även solcellsägare köpa el från nätet och påverkas då av marknadens höga priser.
Olika typer av hushåll påverkas också olika av säsongsvariationerna. Villor med elvärme upplever den största skillnaden mellan sommar och vinter, eftersom deras förbrukning ofta är flera gånger högre under vintermånaderna. För en typisk villa kan elräkningen under de kallaste vintermånaderna vara 3-4 gånger högre än under sommaren, både på grund av högre pris per kWh och ökad förbrukning. Lägenheter, särskilt i flerbostadshus med fjärrvärme, upplever en mindre dramatisk skillnad eftersom deras elförbrukning inte ökar lika markant under vintern.
Regionalt sett är elområde SE3 intressant eftersom det ligger mitt emellan de nordliga områdena (SE1 och SE2), som generellt har lägre priser, och det sydliga området (SE4), som ofta har högre priser. Under 2023 var det genomsnittliga spotpriset cirka 59 öre i SE3, jämfört med 46 öre i norr och 74 öre i söder. Denna regionala prisskillnad är oftast mer uttalad under vintern, när överföringskapaciteten mellan områdena blir en begränsande faktor. Under sommaren, när efterfrågan är lägre, tenderar priserna att vara mer likartade mellan de olika elområdena.
Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan sommar- och vinterpriser i elområde SE3 på betydande och konsekventa skillnader som påverkar hushållens ekonomi. Sommaren erbjuder lägre och mer stabila priser, med totalkostnader runt 1,5-2 kr/kWh, medan vintern innebär högre och mer volatila priser med totalkostnader runt 2-2,5 kr/kWh eller mer. För konsumenter med möjlighet att påverka sin elförbrukning eller investera i egen produktion finns betydande besparingsmöjligheter, särskilt genom att minimera köpt el under de dyra vintermånaderna. Förståelsen för dessa säsongsvariationer är central för att kunna fatta informerade beslut om elavtal, energieffektivisering och eventuella investeringar i egen elproduktion.
Slutsats och rekommendationer
De tydliga säsongsvariationerna i elpriserna för elområde SE3 har betydande konsekvenser för svenska hushålls ekonomi och energiplanering. Som vår analys visar är skillnaden mellan sommar- och vinterpriser både konsekvent och substantiell, med totala elkostnader som typiskt ligger runt 1,5-2 kr/kWh under sommaren jämfört med 2-2,5 kr/kWh eller högre under vintern. Denna prisskillnad, kombinerad med den ökade förbrukningen under kalla månader, gör att många hushåll upplever en fördubbling eller till och med tredubbling av sina månatliga elkostnader under vinterhalvåret.
Förståelsen för dessa säsongsvariationer och deras bakomliggande orsaker är första steget mot en mer medveten och kostnadseffektiv energianvändning. De lägre sommarpriserna drivs av minskad efterfrågan och ökad produktion från förnybara källor, medan de högre vinterpriserna beror på ökad efterfrågan för uppvärmning och minskad produktion från solenergi. Denna grundläggande dynamik kommer sannolikt att bestå under överskådlig framtid, även om den exakta prisnivån kan variera från år till år beroende på faktorer som väderförhållanden, bränslepriser och geopolitiska händelser.
Rekommendationer för konsumenter i SE3
1. Välj rätt typ av elavtal
Baserat på din förbrukningsprofil och riskbenägenhet kan olika avtalstyper vara fördelaktiga. För hushåll med jämn förbrukning över året kan ett bundet avtal erbjuda trygghet och förutsägbarhet, särskilt om det tecknas under perioder med relativt låga priser. För hushåll med möjlighet att anpassa sin förbrukning efter prissvängningar kan ett rörligt avtal med timdebitering vara fördelaktigt, förutsatt att man aktivt undviker förbrukning under dyra timmar.
2. Investera i energieffektivisering
Investeringar i bättre isolering, energieffektiva fönster och modern uppvärmningsteknologi som värmepumpar kan drastiskt minska elförbrukningen under de kalla månaderna. Även enklare åtgärder som att sänka inomhustemperaturen med en eller två grader, använda timer på elvärmare, och optimera användningen av hushållsapparater kan ge betydande besparingar. Dessa investeringar blir särskilt lönsamma i elområde SE3, där vinterpriserna tenderar att vara högre än i norra Sverige.
3. Överväg solceller för egen elproduktion
För hushåll med möjlighet att investera i egen elproduktion erbjuder solceller en särskilt intressant möjlighet. Som vi har sett kan solcellsägare i princip reducera sin elpriskostnad till nära noll under sommarmånaderna genom att producera egen el. Även om solproduktionen är minimal under vintern, när priserna är som högst, kan den årliga besparingen vara betydande. Med sjunkande priser på solcellsinstallationer och möjligheter till skattereduktion för överskottsel har lönsamheten för solceller förbättrats avsevärt de senaste åren, särskilt i elområde SE3 där elpriserna generellt är högre än i norr.
4. Använd laststyrning
Laststyrning – att aktivt anpassa sin elförbrukning efter prissvängningar – blir allt viktigare i takt med att andelen väderberoende elproduktion ökar. Moderna smarta hemteknologier gör det möjligt att automatisera denna process, exempelvis genom att ladda elbilar, köra tvättmaskiner eller värma varmvatten under timmar med låga priser. För hushåll med timdebiterade avtal kan denna typ av laststyrning ge betydande besparingar, särskilt under vintern när prisskillnaden mellan dyra och billiga timmar kan vara flera kronor per kilowattimme.
5. Överväg energilagring
Energilagring är ytterligare en strategi som blir allt mer relevant. Batterisystem för hemmabruk, som kan lagra överskottsel från solceller eller billig el från nätet under låglasttimmar, blir gradvis mer kostnadseffektiva. För hushåll med solceller kan ett batterisystem öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av dyr köpt el under vintern. Även enklare former av energilagring, som att värma varmvattenberedare eller värmesystem under timmar med låga priser, kan ge betydande besparingar.
Framtidsutsikterna för elpriserna i SE3 pekar mot fortsatt säsongsvariation, men med några intressanta trender. Den pågående utbyggnaden av vindkraft, särskilt i norra Sverige, kan på sikt minska prisskillnaderna mellan elområdena förutsatt att överföringskapaciteten förstärks. Samtidigt kan den ökande elektrifieringen av transportsektorn och industrin leda till högre efterfrågan på el året runt, vilket kan dämpa de säsongsmässiga skillnaderna något. Den långsiktiga trenden mot mer väderberoende elproduktion kan dock också leda till ökad prisvolatilitet, vilket understryker vikten av flexibel förbrukning och lagringsmöjligheter.
Avslutningsvis är det värt att notera att även om nätavgiften är en fast kostnad som inte kan undvikas så länge man är ansluten till elnätet, kan dess relativa påverkan på den totala elkostnaden minskas genom att reducera mängden köpt el. Detta kan ske antingen genom energieffektivisering eller genom egen produktion. För hushåll med hög elförbrukning kan det till och med vara värt att undersöka möjligheten att uppgradera sin huvudsäkring, eftersom nätavgiften ofta är lägre per kilowattimme för anslutningar med högre säkringsstorlek, förutsatt att den totala förbrukningen är tillräckligt hög.
Genom att kombinera dessa strategier – rätt elavtal, energieffektivisering, egen produktion, laststyrning och potentiellt energilagring – kan hushåll i elområde SE3 avsevärt minska påverkan av säsongsvariationerna i elpriset. Den exakta kombinationen av åtgärder som är mest lönsam varierar beroende på hushållets specifika förutsättningar, men principen är densamma: att minimera beroendet av dyr köpt el under vintermånaderna och maximera nyttan av billig el under sommaren. Med rätt strategier kan även de mest elintensiva hushållen uppnå en jämnare och mer förutsägbar elkostnad över året, trots de betydande säsongsvariationerna i marknadspriset.
