1. Inledning
Effekttariffer är på väg att införas i hela Sverige och kommer att påverka hur vi villaägare betalar för elnätet. I elområde SE3 (mellersta Sverige) planerar Vattenfall Eldistribution en ny prismodell där man betalar för sin högsta effektanvändning – inte bara för antal kWh man förbrukar. Det betyder att topparna i din elanvändning kan bli dyra. Samtidigt öppnar det en möjlighet att spara pengar genom att jämna ut förbrukningen, till exempel med hjälp av hembatterier.
I denna blogg går vi pedagogiskt men tekniskt på djupet i hur mycket pengar du kan spara genom att kapa effekttoppar med batterilagring. Vi utgår från Vattenfalls kommande effekttariffer (ännu ej aktiverade) som referensram. Vi jämför olika scenarier – från hushåll med låg elförbrukning till hushåll med elbil och elvärme – och olika batteristorlekar (10 kWh, 20 kWh, 40 kWh).
För varje scenario ser vi hur många kW i effekttopp som kan kapas per månad och vad det innebär i kronor enligt Vattenfalls effekttariff på cirka 150 kr/kW vintertid och 42,50 kr/kW sommartid. Vi visar också potentiell årlig besparing för varje scenario och förklarar hur Vattenfalls timmedel-effekttariff fungerar (i detta fall baserad på de högsta timmarna varje månad, vardagar kl. 06–22).
Avslutningsvis diskuterar vi fler sätt att tjäna på ett hembatteri, såsom ökad egenanvändning av solel, prisarbitrage (ladda billigt, använda dyrt) och att delta i stödtjänstmarknader. Målet är att ge dig som kunnig villaägare i SE3 en helhetsbild av batterilagringens ekonomiska potential under den nya effekttariffen.
2. Vad är en effekttariff och varför införs den?
En effekttariff (eller effektavgift) är en avgift som baseras på den högsta effekt du tar ut från elnätet under en period, snarare än enbart på din energi (kWh) förbrukning. Tanken är att uppmuntra oss kunder att sprida ut elanvändningen mer jämnt över dygnet, så att elnätet inte överbelastas av korta toppar.
För elnätsbolaget handlar det om att dimensionera nätet – kablar, transformatorer m.m. – för kundernas maximalbehov. Om många hushåll drar mycket effekt samtidigt (t.ex. kalla vinterkvällar när elbilsladdning, spis och värmepump kör samtidigt) krävs dyrare nätkapacitet. Med effekttariffer vill man ge kunder ekonomiska incitament att platta ut sina kurvor, dvs. undvika höga effekttoppar.
3. Så fungerar timmedel-effekttariffen
Detaljerna kan variera mellan elnätsbolag, men principen är liknande: Man mäter hushållets genomsnittliga effektuttag varje timme (kW per timme). Sedan identifieras de högsta timvärdena under månaden. Hos många bolag – och sannolikt Vattenfall – baseras avgiften på de tre högsta timmedeleffekterna under olika dagar, i snitt per månad.
Med andra ord, för varje månad plockar man ut den högsta konsumtionstimmen på tre olika vardagar, och räknar ut medelvärdet (kW) av dessa tre timtoppvärden. Detta medelvärde är den effekt (kW) du debiteras för den månaden.
Viktigt är att endast vardagar kl. 06–22 (hos vissa bolag 07–19) räknas som debiteringsgrundande timmar. Kvällar/nätter (22–06) och helger/helgdagar är fria i bemärkelsen att höga uttag då inte ökar din effektavgift. Det innebär att om du kan styra viss förbrukning till sen kväll, natt eller helg, slippar du effekttariff på den. (Notera dock att energikostnad kan tillkomma – effekttariffen gäller specifikt nätavgiften.)
Exempel på beräkning: Sollentuna Energi (SEOM) har redan infört effekttariff enligt modellen ovan. Under april–oktober tar de ut 67,5 kr per kW och månad, och under november–mars 135 kr/kW. Om en kunds genomsnitt av de tre högsta topptimmarna en månad är t.ex. 5,7 kW, blir effektavgiften ~385 kr den månaden på sommaren (5,7×67,5) och ~770 kr på vintern (5,7×135). Den kunden kan alltså halvera sin effektavgift sommartid jämfört med vinter, bara genom att behovet av hög effekt är lägre på sommaren (ingen elvärme m.m.).
4. Vattenfalls kommande effekttariffer – referensram
Vattenfall Eldistribution har aviserat att effekttariff införs senast 2027. Även om detaljerna kan justeras fram till dess, har siffror kring 80 kr/kW vintertid och 42,5 kr/kW sommartid nämnts som riktmärke. Detta ligger i linje med andra nätbolag (exempelvis ~135 kr/kW vinter och 67,5 kr/kW sommar hos SEOM).
I Vattenfalls fall avser vintertid troligen de fem mest belastade månaderna (november–mars) och sommartid övriga månader. Det innebär i praktiken att om ditt hushåll under en vintermånad har ett timmedel-toppvärde på t.ex. 10 kW, skulle effektavgiften för den månaden bli ~800 kr (10 kW × 80 kr). Är toppvärdet istället 5 kW blir avgiften ~400 kr. På sommaren skulle motsvarande kostnad för 10 kW topp bara vara ~425 kr/månad (42,5 kr × 10 kW). Skillnaden är stor, så det finns mycket att spara på att hålla nere effekttoppar under vinterhalvåret.
Men hur håller man nere effekttoppar i praktiken? Jo, antingen genom att ändra beteende – t.ex. inte köra många elslukande apparater samtidigt – eller med teknisk hjälp av ett batterilager. Låt oss nu titta på hur ett hembatteri kan kapa toppar och vad det innebär ekonomiskt i olika typer av hushåll.
5. Hur kan batterilagring kapa effekttoppar?
Ett hembatteri är i princip ett energireservlager som kan laddas och laddas ur när det behövs. Genom att styra batteriet smart kan det laddas när ditt effektbehov är lågt (eller när elpriset är lågt), och sedan leverera effekt till hushållet när ditt behov annars skulle överstiga en viss nivå. Då slippar du ta lika mycket från nätet just de kritiska timmarna.
Peak shaving, eller topplastsreducering, är just denna funktion där batteriet skjuter till effekt under topplasttimmar för att sänka toppen du drar från nätet. Tänk dig att ditt hus för stunden behöver 10 kW för att driva allt (billaddare, värmepump, spis etc.). Har du inget batteri tas hela 10 kW från elnätet – vilket registreras som en hög last den timmen. Men om du har ett batteri som kan leverera t.ex. 5 kW, så skulle du istället bara behöva 5 kW från nätet, och 5 kW tas från batteriet. För elnätet ser det ut som att du bara hade 5 kW efterfrågan den timmen – toppen är halverad. Batteriet har tagit toppen av lasten.
För att batteriet ska kunna kapa toppar effektivt behöver det ha tillräcklig effekt (kW) i sitt inverter-/styrsystem för att leverera hög effekt under kort tid, samt vara laddat vid rätt tillfälle. Energiinnehållet (kWh) i batteriet avgör hur länge det kan leverera en viss effekt. I många hushåll varar de absoluta topptimmarna kanske 1–2 timmar (t.ex. när bilen precis börjar laddas samtidigt som spisen är igång). Ett batteri på 10 kWh som kan ge 5 kW kan då arbeta i 2 timmar i sträck. Större batterier (20–40 kWh) kan antingen ge högre effekt eller räcka längre tid, vilket kan behövas i hushåll med mycket hög förbrukning eller utdragna toppar.
Nedan går vi igenom tre hushållsscenarier – lågförbrukare, normalförbrukare och högförbrukare med elbil och elvärme – och ser hur deras effekttoppar kan påverkas av olika batteristorlekar. För varje scenario antar vi en ungefärlig förbrukningsprofil och toppbelastning, först utan batteri och sedan med batteri på 10 kWh, 20 kWh eller 40 kWh. Utifrån detta beräknar vi den månadseffekt (i kW) som nätavgiften baseras på, och räknar ut kostnaden enligt Vattenfalls tariff (~150 kr/kW vinter, ~42,5 kr/kW sommar). Vi visar också årlig besparing jämfört med att inte ha batteri.
6. Exempelscenarier: hushållsprofiler och batteristorlekar
Scenario 1: Lågförbrukare utan elbil (ingen elvärme)
Profil: Ett litet hushåll (kanske lägenhet eller liten villa) med ungefär 5 000 kWh i årsförbrukning. Ingen elbilsladdning och ingen elvärme – t.ex. uppvärmning via fjärrvärme eller ved. Elförbrukningen består främst av hushållsel: köksapparater, belysning, elektronik, varmvattenberedare etc. Detta hushåll har generellt låg samtidighet i användning av apparater, men kan få kortvariga toppar om flera saker råkar köras samtidigt (t.ex. ugn + spisplatta + vattenkokare).
Toppeffekt utan batteri: Vi antar att detta hushålls högsta timmedeleffekt en typisk månad ligger runt 3 kW (både vinter och sommar, då de inte har elvärme som varierar med säsong). 3 kW kan uppnås t.ex. om en ugn (ca 2 kW) och vattenkokare (2 kW) råkar vara igång inom samma timme, men utöver basal last. Topparna är få och ganska låga.
Effektkostnad utan batteri: Med 3 kW toppeffekt blir effektavgiften ca 240 kr per månad vintertid (3 × 80 kr) och ca 128 kr per månad sommartid (3 × 42,5 kr). Per år blir det ungefär 2 240 kr i effektavgifter (5 vintermånader × 240 + 7 sommarmånader × 128).
Toppeffekt med batteri: Ett mindre batteri på 10 kWh (effektkapacitet ~5 kW) kan i princip eliminera de få toppar detta hushåll har. Vi antar att med batteriets hjälp sjunker hushållets mätbara toppeffekt till 1 kW – i praktiken tas nästan all tung last i topptimmarna från batteriet, och nätet levererar bara grundlast (kyl, ventilation etc). Att högsta timmen blir ~1 kW istället för 3 kW innebär en dramatisk sänkning.
Effektkostnad med 10 kWh batteri: ~80 kr/månad vinter (1 × 80) och ~42,5 kr/månad sommar (1 × 42,5). Per år ca 745 kr. Jämfört med 2 240 kr utan batteri är besparingen ~1 495 kr per år.
Hur påverkas resultatet av större batterier? I detta scenario inte särskilt mycket, eftersom redan ett litet batteri kunde ta nästan hela toppen. Ett 20 kWh eller 40 kWh batteri skulle ge samma effektreducering (topparna var ju bara 3 kW från början, vilket 10 kWh-batteriet redan klarade att hantera). Årsbesparingarna stannar kring 2 100 kr oavsett om batteriet är 10, 20 eller 40 kWh – den är liksom maximerad av att nästan alla toppar eliminerats.
Batteristorlek | Toppeffekt (vinter/sommar) | Effektavgift per mån (vinter/sommar) | Årlig effektkostnad | Årlig besparing |
---|---|---|---|---|
Ingen batteri | ca 3 kW / 3 kW | 240 kr / 128 kr | ~2 240 kr | – (referens) |
10 kWh | ca 1 kW / 1 kW | 80 kr / 42,5 kr | ~745 kr | ~1 495 kr |
20 kWh | ca 1 kW / 1 kW | 80 kr / 42,5 kr | ~745 kr | ~1 495 kr |
40 kWh | ca 1 kW / 1 kW | 80 kr / 42,5 kr | ~745 kr | ~1 495 kr |
Scenario 2: Normalförbrukare (villa, kanske värmepump, ingen elbil)
Profil: En "normal" villa utan elbil, med årsförbrukning runt 15 000 kWh. Vi antar att denna villa har delvis elvärme – t.ex. en frånluftsvärmepump eller luft/vatten-värmepump för uppvärmning – utöver hushållsel. Kanske direktverkande el för varmvatten eller viss tillskottsvärme när det är kallt. Ingen elbil att ladda. Förbrukningen är högre vintertid (uppvärmning), lägre sommartid. Typiska laster: värmepump (effekt typiskt 3–5 kW när den går), kök (ugn och spis ~2–3 kW vid matlagning), tvätt/tork (1–2 kW), etc. Detta hushåll kan få effekttoppar främst vintertid när uppvärmning och hushållsapparater sammanfaller, t.ex. på morgonen eller kvällen.
Toppeffekt utan batteri: Låt oss anta att toppeffekten en kall vintermånad är omkring 7 kW. Det kan inträffa en januarimorgon när värmepumpen går för fullt (~3–4 kW), någon duschar så att el-varmvattenberedaren slår på (2 kW), och samtidigt kokas gröt på spisen (1–2 kW). Under sommarmånaderna, då uppvärmning är avstängd, kanske topparna bara blir runt 5 kW (t.ex. om många köksmaskiner och tvättmaskin råkar köras samtidigt någon timme).
Effektkostnad utan batteri: ~560 kr per vintermånad (7 kW × 80 kr) och ~213 kr per sommarmånad (5 kW × 42,5 kr). På årsbasis ~4 240 kr i effektavgift.
Toppeffekt med batteri: Här gör batteriet stor nytta, särskilt vintertid. Ett 10 kWh batteri (5 kW effekt) kan ta en stor del av lasten när både värmepump och spis m.m. går. Vi antar att med 10 kWh batteri sjunker topplasten till 2 kW på vintern och 1 kW på sommaren. Det innebär att batteriet bidrar med ca 5 kW under de värsta vintertopparna (så att nätet bara behöver leverera 2 kW istället för 7), och nästan hela 4 kW under sommarens topp (från 5 kW ner till 1 kW). Hushållets nya "peak" blir mycket lägre.
Effektkostnad med 10 kWh batteri: ~160 kr per vintermånad (2 kW × 80) och ~42,5 kr per sommarmånad (1 kW × 42,5). Per år ungefär 1 200 kr. Besparing jämfört med utan batteri: ~3 040 kr/år (nästan 72% lägre effektavgift).
Om vi ökar batteristorleken ser vi ytterligare förbättringar i detta scenario. Med ett 20 kWh batteri kan man eventuellt öka effektkapaciteten (antingen genom större inverter eller två parallella batterier). Låt oss anta att 20 kWh-systemet kan hantera ~7 kW effektuttag. Då kan vintertoppen på 7 kW praktiskt taget elimineras – batteriet kan leverera upp till hela 7 kW under den timmen, så att nätuttaget kan minska till nära 0 kW (vi antar 1 kW återstår som viss baslast från nätet). Sommartoppen på 5 kW kan definitivt helt tas av batteriet (så nätuttaget blir ~0).
Effektkostnad med 20 kWh batteri: Ca 80 kr per vintermånad (1 kW × 80) och ~0 kr sommarmånad (0 kW × 42,5). Per år ~400 kr. Årsbesparing: ~3 840 kr jämfört utan batteri (nästan hela effektavgiften är borta).
Ett ännu större batteri, 40 kWh, skulle i fråga om effekttoppar inte ge så mycket mer besparing än 20 kWh redan gör – eftersom man redan kapat nästan allt. Visst, om 20 kWh-systemet ändå drog 1 kW från nätet under topparna kanske ett 40 kWh med ännu högre kapacitet kan ta allt (0 kW nätuttag). Skillnaden i pengar blir dock liten: kanske sista hundralappen per månad på vintern. Vi kan säga att med 40 kWh kan detta hushåll nolla sina effekttoppar helt, dvs 0 kW extra uttag de timmarna. Då blir effektavgiften teoretiskt 0 kr året runt. Besparing ~6 740 kr/år (jämfört baseline). I praktiken finns nästan alltid någon liten last som drar från nätet, men ett stort batteri kan hålla det under kanske 0,5 kW, vilket ändå ger i princip maximal möjlig besparing.
Batteristorlek | Toppeffekt (vinter/sommar) | Effektavgift per mån (vinter/sommar) | Årlig effektkostnad | Årlig besparing |
---|---|---|---|---|
Ingen batteri | ca 7 kW / 5 kW | 1 050 kr / 213 kr | ~6 738 kr | – |
10 kWh | ca 2 kW / 1 kW | 300 kr / 42,5 kr | ~1 798 kr | ~4 940 kr |
20 kWh | ca 1 kW / 0 kW | 150 kr / 0 kr | ~750 kr | ~5 988 kr |
40 kWh | ca 0 kW / 0 kW | 0 kr / 0 kr | ~0 kr | ~6 738 kr |
Scenario 3: Högförbrukare med elbil och elvärme
Profil: Nu tittar vi på ett högförbrukande hushåll – t.ex. en större villa eller gård med både elbil och elvärme. Årsförbrukningen kan vara 25 000 kWh eller mer. Vi antar att uppvärmning sker med antingen direktverkande el eller en kraftig värmepump som drar många kW vid kyla. Dessutom har hushållet minst en elbil som laddas hemma nästan dagligen. Kanske finns också andra tunga laster som eldriven golvvärme, bastu, poolpump/spa eller liknande. Detta hushåll kan lätt få mycket höga effekttoppar om flera system går samtidigt – om de inte aktivt styr sin förbrukning. I praktiken kommer sådana kunder troligen behöva tänka mer på lasthantering eller investera i större säkring/effektabonnemang.
Toppeffekt utan batteri: Låt oss säga att utan åtgärder kan detta hushåll nå toppar på 12 kW vintertid. T.ex. en vardagkväll i januari: elbilen börjar ladda kl 18 (sägs med 11 kW laddbox), samtidigt har direktverkande elelement eller värmepumpen gått för fullt (4–5 kW) under sen eftermiddag för att hålla värmen när temperaturen ute är låg. Kanske slår någon även på spishäll eller bastu (ytterligare några kW). Det är inte orimligt att momentant uttag kan närma sig 15 kW; vi antar att timmedeltoppen landar på ~12 kW för den värsta timmen. En näst hög toppdag kanske de varit lite försiktigare, så att det "bara" blev 10 kW, och tredje högsta 9 kW, men i snitt hamnar vi runt 10+ kW. Sommartid, utan uppvärmning, kanske topparna främst kommer från elbilsladdning och t.ex. poolvärmare eller AC om sådan finns. Låt oss anta sommarens topp kring 8 kW (t.ex. elbilen laddar 7 kW någon kväll, och samtidigt går poolpump/AC 1 kW).
Effektkostnad utan batteri: ~960 kr per vintermånad (12 kW × 80 kr) och ~340 kr per sommarmånad (8 kW × 42,5 kr). Årsvis ca 6 880 kr i effektavgift.
Toppeffekt med batteri: Här krävs mer för att kapa topparna, men vinsten är också störst. Ett 10 kWh batteri (5 kW effekt) kommer minska topparna markant men inte helt eliminera dem i detta scenario. Vi antar att med 10 kWh batteri sjunker den värsta vintertoppen från 12 kW till ~7 kW (batteriet bidrar 5 kW av lasten). Sommartoppen 8 kW skulle kunna minska till ~3 kW på samma sätt.
Effektkostnad med 10 kWh batteri: ~560 kr per vintermånad (7 kW × 80) och ~128 kr per sommarmånad (3 kW × 42,5). Per år ~3 440 kr. Besparing ~3 440 kr/år (ca 50% lägre än utan batteri).
Med ett större 20 kWh batteri (som vi kan anta klarar ~10 kW effektuttag) blir situationen mycket bättre. Då kan batteriet leverera upp till 10 kW under topptimmarna. Vi räknar med att vintertoppen 12 kW kapas till 2 kW (batteriet ger 10 kW, nätet endast 2 kW). Sommartoppen 8 kW kan kapas hela vägen till 0 kW (batteriet täcker 8 kW själv).
Effektkostnad med 20 kWh batteri: ~160 kr per vintermånad (2 kW × 80) och 0 kr per sommarmånad. Per år ~800 kr. Besparing ~6 080 kr/år (−88% jämfört med utan batteri).
Ett 40 kWh batterilager med hög växlareffekt (säg 15 kW) skulle kunna hantera alla toppar i detta hushåll. I praktiken skulle då nätuttaget under toppstunderna kunna vara nära 0 kW året om.
Effektkostnad med 40 kWh batteri: ~0 kr året runt (effekttopparna eliminerade). Besparing upp till ~11 380 kr/år mot utan batteri.
Batteristorlek | Toppeffekt (vinter/sommar) | Effektavgift per mån (vinter/sommar) | Årlig effektkostnad | Årlig besparing |
---|---|---|---|---|
Ingen batteri | ca 12 kW / 8 kW | 1 800 kr / 340 kr | ~11 380 kr | – |
10 kWh | ca 7 kW / 3 kW | 1 050 kr / 128 kr | ~6 143 kr | ~5 237 kr (−46%) |
20 kWh | ca 2 kW / 0 kW | 300 kr / 0 kr | ~1 500 kr | ~9 880 kr (−87%) |
40 kWh | ca 0 kW / 0 kW | 0 kr / 0 kr | ~0 kr | ~11 380 kr (−100%) |
7. Fler sätt att öka nyttan och intäkterna med ett hembatteri
Som vi sett kan effekttariffen i sig motivera en hel del besparing med batteri, särskilt för hushåll med högre förbrukning. Men effektavgiftsbesparing är bara en del av bilden. Ett hembatteri kan även hjälpa dig spara el eller tjäna pengar på andra sätt:
Ökad egenanvändning av solel
Har du solceller på taket? Då kan ett batteri lagra överskottsproduktionen mitt på dagen och spara den till kvällen/natten när solen inte skiner. På så vis ökar din egenanvändning av solel istället för att exportera elen. Varför är det bra ekonomiskt? Jo, den el du matar in på nätet får du vanligtvis bara betalt spotpris för (kanske 50–80 öre/kWh, beroende på avtal), medan el du köper tillbaka senare kostar dig mycket mer eftersom det tillkommer energiskatt, elnätsavgift och moms.
Istället för att sälja billig och köpa dyr, kan du använda en större andel av din egen solel direkt via batteriet. Till exempel: En solig dag producerar dina paneler mer än huset för stunden behöver – säg 10 kWh överskott över dagen. Utan batteri säljer du dessa 10 kWh för kanske 50 öre/kWh = 5 kr. På kvällen drar huset 10 kWh från nätet för 150 öre/kWh = 15 kr, vilket kostar dig 15 kr. Nettot över dygnet: 10 kr kostnad. Med batteri kan du spara de 10 kWh och använda dem på kvällen istället. Då slippar du köpa för 15 kr; du "förlorar" dock intäkten 5 kr du kunnat sälja för. Men totalt är du 10 kr rikare än utan batteri i detta förenklade exempel.
På årsbasis, beroende på din solcellsproduktion och konsumtion, kan ökad egenanvändning ge betydande besparingar. Många solcellsvillaägare når kanske 50% egenanvändning utan batteri – med batteri kan det öka till 80–90%. Då minskar behovet att köpa el utifrån och du blir mer självförsörjande.
Prisarbitrage – ladda billigt, ladda ur dyrt
Elpriset varierar över dygnet, särskilt om du har timplanerat elavtal. Generellt är elen billigast på natten och dyrast på morgon/kväll. Med ett batteri kan du försöka tjäna på dessa variationer: ladda batteriet under timmar med lågpris och använda batteriet under timmar med högpris, istället för att köpa dyr el då. Detta kallas prisarbitrage.
Det praktiska utförandet kan t.ex. vara att ditt smarta batterisystem varje dygn kollar nästa dags timpriser och schemalägger laddning kl. 02–04 på natten (när priset kanske är 30 öre/kWh) och sedan levererar ut energi kl. 07–09 på morgonen (när priset är 120 öre/kWh). Teoretiskt sparar du då 90 öre per kWh cyklad. Om ditt batteri på detta sätt levererar t.ex. 5 kWh varje dag i högpristimmar, är det 0,90×5 = 4,5 kr per dag i besparing, ~135 kr per månad. Över ett år ~1 600 kr.
Ju större prisvariationer, desto mer lönsamt – under vissa extremdygn kan skillnaden vara flera kronor per kWh, vilket gör arbitrage mer inkomstbringande. Man ska dock vara medveten om att vinsten per kWh inte alltid är så hög, särskilt om prisskillnaderna är små eller om man har fast elpris. Dessutom sliter varje laddcykel lite på batteriet (förkortar livslängden). Enligt beräkningar från t.ex. Hemsol behöver man ofta ganska stora prisskillnader för att arbitrage ska löna sig efter att slitage räknas in – t.ex. över 1,40 kr/kWh skillnad mellan ladd- och urladdningstillfället om man köpte el för 40 öre. Så det gäller att optimera och kanske begränsa djupcykling till de tillfällen då det verkligen är lönt. Många batteristyrsystem kan automatisera detta åt dig.
Stödtjänstmarknader – betalt för att hjälpa elnätet
En mer avancerad intäktsmöjlighet är att låta ditt batteri delta i så kallade stödtjänster åt elnätet. Det innebär att en aggregator (tredje part, t.ex. företaget som tillhandahåller din batteristyrning) får tillgång till att använda en del av ditt batteri för att reglera frekvens eller balansera elnätet, och du får betalt för tillgänglig effekt.
Svenska Kraftnät köper tjänster som FCR (frekvenshållning), FRR m.fl., och även villaägare kan numera vara med via sådana upplägg. Intäkten kan variera mycket med marknadspriserna på stödtjänster, men ibland kan det ge riktigt bra betalt. En uppskattning har varit att man kan få omkring 2 500 kr per kW och år i ersättning för att upplåta sitt batteri till frekvensreglering. Det skulle betyda att om du har ett 5 kW batteri som används i stödtjänster, kan du få ~12 500 kr/år i intäkt – vilket i princip kan finansiera batteriet över några år.
Men den siffran baseras på historiskt höga ersättningar; under 2024 sjönk t.ex. ersättningen i FCR till lägre nivåer. Marknaden är ung och lönsamheten svänger, så man ska inte räkna med skyhöga summor varje år. Dock är trenden att fler möjligheter till lokala flexibilitetsmarknader kan dyka upp framöver, där batteriägare får betalt av t.ex. nätbolag för att avlasta lokala nät vid behov. Det här området är värt att hålla ögonen på om du har (eller planerar) ett större hembatteri.
8. Slutsats
Införandet av effekttariffer förändrar spelplanen för oss elkunder. I SE3 och övriga landet kommer vi behöva bry oss inte bara om hur många kWh vi använder, utan när och framförallt hur hög effekt vi tar ut samtidigt. Som vi sett kan ett hembatteri vara ett kraftfullt verktyg för att hantera detta: genom att kapa effekttoppar kan man spara allt från ett par tusenlappar om året i ett litet hushåll, upp till tio tusen kronor eller mer i en eluppvärmd villa med elbil.
Den kommande Vattenfall-tariffen (150 kr/kW vinter, 42,50 kr/kW sommar) ger starka incitament att undvika höga toppluckor vintertid. Alla kanske inte direkt investerar i dyra batterier – en hel del kan åstadkommas med smart styrning av befintliga laster, schemalagd laddning av bilen etc. Men för den som redan är intresserad av solceller och energilagring erbjuder batteriet en mångsidig lösning.
Utöver effekttoppskapning kan det höja din egenanvändning av solel, ge möjlighet till arbitragvinster på elpriset och till och med generera intäkter via stödtjänster till nätet. Sammantaget kan ett hembatteri göra din villa mer effektsmart, minska dina elkostnader och bidra till ett stabilare elnät.
Ekonomiskt gäller det att väga investeringskostnaden mot de besparingar vi illustrerat – priserna på batterier är fortfarande relativt höga, men fallande. Och med de nya tarifferna kommer batterilagringens lönsamhet bara bli bättre. För många villaägare i SE3 kan batteri snart vara lika självklar del av energisystemet hemma som solpaneler börjar bli idag. Att kapa effekttoppar är inte bara bra för plånboken, utan också en insats för att frigöra nätkapacitet och göra elsystemet mer hållbart för alla.
Så om du funderat på ett hembatteri – tiden när du verkligen kan få betalt för dess kapacitet kan vara alldeles runt hörnet.
Vad tycker du om artikeln?