Just nu står Sverige inför betydande utmaningar med sin elinfrastruktur. Istället för att investera i att bygga om nätet helt, har man valt att satsa på lösningar som frekvensreglering och lokal energiflexibilitet. Batterilagring och förnybar energiproduktion, som solceller, spelar en central roll för att balansera energiförsörjningen lokalt och säkerställa stabilitet i elnätet. I detta inlägg kommer vi att utforska varför investering i solceller och batterilagring är särskilt viktig just nu, med tanke på förändrade skatteregler och kommande effekttariffer.
Sverige står inför betydande utmaningar med sin elinfrastruktur. En ökad efterfrågan på el till följd av urbanisering, elektrifiering av transporter och ny industri har skapat kapacitetsproblem i stora delar av landet. Svenska kraftnät, som ansvarar för att utveckla och förvalta transmissionsnätet, har fått i uppdrag av regeringen att hantera dessa problem genom deras Systemutvecklingsplan 2020–2029. Planen inkluderar investeringar i både nya kapacitetsökningar och underhåll för att möta den ökade efterfrågan på el och säkerställa en stabil och hållbar elförsörjning (Svenska Kraftnät, Systemutvecklingsplan 2020–2029).
För att säkerställa stabiliteten i det svenska elsystemet spelar frekvensreglering och lokal energiflexibilitet en avgörande roll. Frekvensreglering innebär att man använder energireserver som snabbt kan öka eller minska elproduktionen för att hålla nätets frekvens stabil runt 50 Hz. Detta är nödvändigt för att undvika strömavbrott och driftstörningar (Regeringen om effekttariffer).
Solceller har blivit ett centralt inslag i Sveriges strategi för att ställa om till förnybar energi. Installationerna har ökat kraftigt, och vid utgången av 2023 fanns över 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet (Regeringen om förändrade skattesubventioner för solceller). Solceller har potentialen att minska beroendet av fossil energi, stärka lokala energisystem och bidra till stabiliteten i elnätet.
Statliga incitament har tidigare inkluderat ett 20%-avdrag för installation av solceller, men med ett nytt förslag att sänka subventionsstödet till 15% från och med 2025, är det viktigt för konsumenter att agera snabbt för att maximera sina investeringar innan stödet minskar (Regeringen, 2024).
Under de senaste decennierna har solcellstekniken utvecklats dramatiskt, vilket har lett till betydande förbättringar i verkningsgraden och användningen av nya material. Tidigare hade solpaneler en verkningsgrad på cirka 10%, men idag kan vissa solpaneler omvandla över 20% av den solenergi de fångar in till elektricitet. Innovationer som perovskit-solceller och bifaciala solpaneler driver denna utveckling, där vissa solpaneler uppnår verkningsgrader på över 25%. Perovskit-silikon-tandemceller visar också lovande resultat med en effektivitet på över 26%.
Effekttariffen, som ska införas senast den 1 januari 2027, innebär att elkunder debiteras baserat på hur mycket effekt de använder samtidigt snarare än den totala mängden energi de konsumerar. Detta syftar till att skapa ett mer effektivt utnyttjande av elnätet och minska toppar i elförbrukningen. Exempelvis kan en elbilsladdare som används samtidigt som andra energikrävande apparater leda till höga kostnader under den nya prismodellen. Genom att lagra överskottsenergi i batterier kan hushåll undvika effekttoppar och minska sina kostnader (Energimarknadsinspektionen om effekttariffer).
Att investera i solceller och batterilagring ger flera långsiktiga ekonomiska fördelar. Genom att producera sin egen el kan hushåll och företag minska sina energikostnader, och med batterilagring kan överskottsenergi lagras för användning under tider med hög efterfrågan eller höga elpriser. Detta är särskilt viktigt med tanke på den kommande effekttariffen och de förväntade kostnadsökningarna (Regeringen om subventioner för solceller).
Trots fördelarna med att lagra solenergi med batterier finns det utmaningar:
Höga initialkostnader: Batterier har en hög inköpskostnad, särskilt om man behöver stora lagringskapaciteter för att täcka bostäders eller företags behov. Kostnaderna för installation och underhåll kan göra investeringen betydande.
Begränsad livslängd och underhåll: Batterier degraderas över tid, vilket kräver regelbundet underhåll och byte för att säkerställa optimal prestanda.
Miljöpåverkan vid tillverkning och avfallshantering: Batteritillverkning innebär komplexa processer som kan ha negativa miljöeffekter om inte hanteringen och återvinningen sker ansvarsfullt.
För att underlätta investeringar i solceller och batterilagring finns flera statliga incitament. Ett exempel är skattereduktionen för installation av solceller, som ger ett direkt avdrag på 20%, men som planeras att minska till 15% från den 1 juli 2025 (Regeringen om solcellsstöd).
Det finns även ett stöd på 50% för investering i batterilagring, vilket gör denna teknik mer kostnadseffektiv och attraktiv för hushåll och företag.
Framtiden för solceller och batterier i Sverige ser lovande ut, med teknologiska framsteg och ett växande politiskt stöd för förnybar energi. Dock innebär det minskade skatteavdraget och införandet av effekttariffer en mer konkurrensutsatt marknad. De som investerar tidigt kan dra nytta av nuvarande subventioner och undvika framtida kostnadsökningar (Svenska Kraftnät, 2020).
Hos ReNERGI kan du använda vår kalkylator för att enkelt beräkna vad olika installationer kostar. Priset kan dock variera på grund av pågående kampanjer, och därför rekommenderar vi att ni kontaktar oss vid intresse.
Solpaneler har vanligtvis en livslängd på över 25 år, men deras effektivitet kan minska med tiden. Batterier håller mellan 10 och 15 år beroende på hur ofta de laddas och laddas ur.
Effekttariffen, som införs 2027, innebär att du betalar baserat på hur mycket effekt du använder samtidigt. Genom att sprida ut din elanvändning kan du minska dina energikostnader.
Besparingarna varierar beroende på systemets storlek, din energiförbrukning och tillgängliga statliga subventioner. I vissa fall kan investeringen betala sig själv på så lite som 6-10 år.
Ja, med ett batterilagringssystem kan du lagra överskottsenergi som genereras under dagen och använda den på natten eller när elpriserna är högre.
Ja, det finns fortfarande subventioner. För solceller är skatteavdraget 20%, men det kommer att sänkas till 15% från 2025. För batterilagring är subventionen 50%
Solceller och batterilagring är inte bara ett smart sätt att minska energikostnaderna, utan de är också centrala i Sveriges övergång till en grönare och mer hållbar framtid. Genom att agera nu kan både hushåll och företag dra nytta av de nuvarande subventionerna och framtidssäkra sin energiförbrukning innan effekttarifferna och de nya regleringarna träder i kraft. Med ständiga teknologiska framsteg och politiskt stöd för förnybar energi, är det tydligt att solceller och batterilagring kommer att spela en avgörande roll i den svenska energistrategin under de kommande åren.
Få en gratis offert
Copyright © 2023 ReNERGI | Powered by Osténde
Beräknad årlig besparing*
Beräkningen inkluderar både använd och såld solenergi
Källor:
1 ENTSO-e (2024)
2 IEA (2023)
3 Vattenfall (2022)
4 Energimyndigheten (2023) - Säsongsfördelning av solproduktion och elförbrukning
Kontakta oss för en offert
Kliv in i kakornas rike! Genom att fortsätta här accepterar du våra smaskiga datorkakor (de spårar inte smulor!). Vill du inte ha en kaka-fest, är det dags att klicka iväg till andra äventyr! Genom att acceptera, godkänner du också våra Användarvillkor. 🍪 Acceptera eller navigera bort!